Sova inatt det var inte alls kul. Även fast att jag är så van att sova själv så kändes sängen tio gånger större och mer ensam än vanligt. Ögonen sved och huvudet ville inte alls som jag. FAN! Varför? Önskar att det inte kändes lika mycket som det gör. Trodde verkligen inte att det skulle kännas så här mycket. Men vad jag bedrog mig!

Ensam igen. Jag ville inte alls det här. Så mycket som jag såg fram emot, så mycket som jag önskade men inget av det blir det något med. Tycker verkligen att det är jobbigt men tror inte alls att du känner likadant. Känns inte alls som att vi ville samma sak. Du sa att du ville och att det var ditt mål. Men det känns inte så. Ro i sirap. Jovisst. Det kan väl var så när vi själva inte kan bestämma takten. Eller varför som sirap? Förstår fast att jag inte alls förstår. Åh! Jag blir så arg, vill inte alls det här! Jag var ju villig att ge och att chansa. Men var verkligen du det? Stämmer nåt av det du sa? Mina tusen frågor i huvudet bara snurrar och jag gillar det inte. Vill inte! Vill inte ha alla dessa frågor och tankar i mitt huvud. Men om man verkligen känner så bryr man sig. Då blir frågorna många. Tankarna blir tusen...


Önskar så att jag kunde tro dig men det känns som att det var allt för lätt..

Skulle kunna skriva hur mycket som hellst. Men till vilken nytta då? Mina frågor får inget svar för det! Inte hjälper det något vidare heller. Bara tänker ännu mer. Vi pratade om allt det där som jag drömmer eller snarare drömde om. Men nu finns inget av det kvar ju. Var det tomma ord då? Eller fanns det någon sanning. Vill man så satsar man, man ger allt man har och lite till. Men varför inte då? Jag trodde på det och jag ville det. Såg för mig hur bra det kunde bli. Men nej.. Det är bara nej, nej, nej..


Jag trodde dig. Varför gjorde jag det för?
Om jag lyssnat på någon annan så hade jag inte känt som jag gör nu. Men då hade jag missat allt också. Vill inte missa det men jag vill inte ha det så här heller. Fan så dumt det kan bli!

Mellan läge och rätta vägen?
Vad f är det?
Fy så jag svär..


Tro, hopp och kärlek..
Ja just det ja.
Tro.. Eh ne. På vad liksom?
Hopp.. Studsa då lr?
Kärlek.. Mm.. Trodde jag hade det. Men inte det heller.
Shit vad bra!  Å fy vad jag är negativ. Men jag kan inte hjälpa det.
Jag vill ju faktiskt inte alls det här!




Vill vara nära.. Gosa, krama, pussa och bara älska. Men nee..
Allt är bara nej.