Bussig morgon..

 
Ja alltså.. Jag vet varken hur jag skall börja eller avsluta detta. Men vilken morgon jag ändå hade. Haha..
Jag brukar ju inte ha världens tur med bussar som dom som känner mig kanske vet. Å denna morgon var väl inget undantag vill jag lova..
 
Nå..
 
Jag är på gymmet, nästan klar för att ge mig av till bussen. Vips är den 08.20, bussen ska gå 08.25. I nio fall av tio startar bussen försent.. 
Shit! Stressa, halvspring på ben som inte bär.. Går sådär vill jag lova.. 
Kommer så att jag ser den plats där bussen brukar stå innan den startar.. Ingen buss, alltså har jag missat den. 
Jaja.. Då får jag väl helt enkelt ta nästa.. 
Väntan var riktigt bra, passade på att hälsa på lite fd kollegor. Alltid lika trevlig!
Nästa buss 08.55, avgår i tid för första gången på jag vet inte när! Jublar inombords av lycka.. 
Bläddrar i min metro och känner mig rätt nöjd ändå..
Så stannar vi tre hålplatser från start där en kvinna som måste ha tappat ett par paletter eller två. Kanske till och med ett par skruvar kliver på. Hon ser mer ut som en uteliggare än som något annat (förlåt), alla dessa lager med kläder. Med sig bär hon plastpåsar och någon form av hink, alla fulla med grejer.. 
Hon kliver på och sätter igång och letar efter sitt busskort. Efter en liten stund säger föraren av bussen att hon nog får kliva av och leta, ta nästa buss. Men IKKE! Det har damen inte tänkt sig. Hittar slutligen kortet..
Visar upp det för kortläsaren.. Vad händer då? 
Maskinen bara piper och piper.. Föraren drar en koll på kortet. Tyvärr det gick ut den 23 januari, du får vara vänlig att kliva av bussen. 
Damen försöker be herren närmast att betala hennes resa, men även han säger åt henne att hon får stiga av. 
Motvilligt går hon väl med på det. Men innan hon stiger av måste hon ju samla ihop vad som skulle kunna vara halva hennes liv igen. 
Nå.. Damen kliver av och bussen rullar ut från hållplatsen igen..
 
 
Vips så var vi typ fem minuter sena igen.. Det är nästan så att det är magiskt! 
Kunde inte annat än skratta resten av vägen till jobbet.. 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0